S:ta Katarina Katolska församling
S:ta Katarina katolska församling omfattar hela Dalarna. Det betyder att vi inom församlingens område har mycket som minner om den tid då hela Sverige var katolskt. Många av landskapets kyrkor byggdes under medeltiden och bevarar än i dag katolska kultföremål i form av målningar, statyer, bilder och liturgiska kärl. Husby kyrka hör till en av de äldsta och inom dess församlingsgränser finns lämningarna av Gudsberga kloster, Sveriges nordligaste. Det var ett manligt kloster grundat 1486 från Alvastra och tillhörde cistercienserorden.
I modern tid började katolsk mässa att firas regelbundet från 1940 i Ludvika, som då tillhörde katolska församlingen i Gävle. Mässornas antal utökades väsentligt efter krigsslutet när ett stort antal polska och italienska arbetare började på ASEA. 1950 blev den katolska församlingen i Dalarna en egen församling: S:ta Katarina av Vadstena församling. 1952 invigdes ett permanent kapell med prästbostad i en villa på Åkergatan 6. Dittills hade mässorna firats i hemmen eller i förhyrda lokaler.
Efterhand ökade antalet katoliker i Falun/Borlängeområdet och mässor började också firas där. Så småningom fanns betydligt fler katoliker i detta område, och när Kazimir Vilnis (1907-1988) blev kyrkoherde 1964 flyttades församlingens centrum året efter 1965 till Falun. Fader Vilnis var en utomordentligt driftig person och en centralgestalt bland exil-letter i hela världen. På egen hand samlade han in pengar och köpte fastigheten på Daljunkaregatan 15, där församlingscentret ligger i dag. Han lät med egna medel bygga Den Gode Herdens katolska kyrka, som han under byggprocessen överlämnade till församlingen. Kyrkan invigdes 1973. Fader Vilnis tog också initiativet till att Birgittasystrarna köpte ett hus i Hosjö och där grundade sitt kloster 1968. Ett viktigt skäl till att detta kom tillstånd var att S:ta Maria Elisabeth Hesselblad (1870-1957), som förnyade Birgittinorden på 1920-talet, som ung bodde i Falun.
Inför sin pensionering 1978 köpte fader Vilnis den gamla järnvägsstationen i Sågmyra, där han byggde en ungdomsgård som efter hans död 10 år senare donerades till S:ta Eugenia församling i Stockholm. Gården är numera i privat ägo.
S:ta Katarina församling har under senare år vuxit kraftigt. Församlingen ger, som alla katolska församlingar i Sverige en återspegling av världshändelserna. Flyktingströmmar från forna Öst- och Centraleuropa, från Latinamerika och nu senast Mellanöstern ger oss en ständig påminnelse om den lidande kyrkan, men också om kyrkans katolicitet, där olika kulturer och traditioner kan samsas i en djup gemenskap och enhet inför världens Herre.
Av praktiska skäl bytte församlingen 2008 sitt namn till S:ta Katarina församling i Dalarna. De senaste årens invandring har gett oss en ny rikedom i form av andra kyrkor i den katolska gemenskapen. Dessa kyrkor har egen liturgi och kyrkorätt med andra regler och traditioner än den romersk-katolska, men alla är vi förenade under Petri efterträdare i Rom.
I dag finns c:a 800 medlemmar från ett 40-tal länder och fyra/fem olika katolska kyrkor i församlingens register. Antalet katoliker i Dalarna är troligen det dubbla.
Mässor firas regelbundet i Falun, Birgittagården, Hosjö, S:t Davids kapell (Berget, Rättvik), Borlänge, Ludvika, Hedemora, Mora och Malung.